JAG ÄR MED I SENASTE ALLT OM LCHF!

Ett nytt nummer av ALLT OM LCHF är ute nu och jag är med i en artikel.


Ett avsnitt handlar om hur LCHF kan hjälpa människor så mycket mer än att
bara gå ner i vikt.
Torbjörn har typ 2 diabetes och har med hjälp av LCHF kunnat sluta med all medicin.
Lotta var sjukskriven i 17 år p.g.a. sin fibromyalgi och har nu börjat jobba igen.
Och jag har blivit mycket bättre i min progressiva MS,
-från att knappt kunna gå till att träna crossfit.


Om ni inte har tillgång till tidningen så har jag skrivit ner artikeln här .

PÅSKGODIS!

Tre olika sorter blev det i år.

Chokladgummies med citroncest

2 dl kakao

2 dl kokosfett

3 msk gelatin (löst i 1 dl kallt vatten)

3 msk björksocker

1 msk vaniljpulver

2,5 dl kokande vatten

Häll allt i en mixer och mixa till en slät smet.

Häll upp i en smord form.

Låt stelna i kylen.

Riv över citronskal från en ekologisk citron.

Ketoägg

100g rumstempererat smör

Rivet citronskal från en ekologisk citron

3 msk björksocker

Blanda ihop allt till en riktigt kletig smet.

Ställ in i kylen några minuter.

Forma till ägg i valfri storlek (väldigt kladdigt).

Rulla i kokosflingor och låt stelna i kylen.

Mangogummies

1 paket frusen mango

2 dl kokosfett

3 msk gelatin (löst i 1 dl kallt vatten)

3 msk björksocker

2 dl kokande vatten

Tina mangon helt. Smält kokosfettet.

Mixa allt i en matberedare.

Häll i en smord form.

Låt stelna någon timme i kylen.

Tryck ut hjärtan med en pepparkaksform.

GLAD PÅSK!

LCHF GELATIN- GUMMIES!

Att använda gelatin och göra "gummies" har varit väldigt populärt.
Det dyker upp i många bloggar.

Det vanliga är att man använder fruktjuice, gelatin och ev. sötning.
Här finns massor med recept.

Det jag fastnade för var ett recept som stack ut lite.
Det innehåller kokosfett.
Från att vara godis blir det genast mycket nyttigare och kan ätas varje dag.
Perfekt att ha i kylen.
Här är originalreceptet.

Chocolate Gelatin Squeres

1 dl kallt vatten

3 msk gelatinpulver

2 dl kakao

2 dl kokosfett

3 msk björksocker

1 msk vaniljpulver

2,5 dl kokande vatten

Blanda gelatinet med det kalla vattnet. Låt svälla.

Lägg i alla ingredienser i en matberedare eller mixer.

Häll i det kokande vattnet sist och mixa på en gång till en slät smet.

Häll upp i en smord form.

Låt stelna i kylen.

Skär i lagom stora bitar.

Raspberry Gelatin Hearts

Istället för kakao använde jag 1 paket frysta ekologiska hallon.

Jag kokade upp hallonen innan och tog lite mindre kokande vatten.

Det går att använda vilken sorts bär eller frukt man vill.

Våga experimentera!

BULLETPROOF ICE CREAM

Dave Asprey's bulletproof coffee har blivit väldigt populärt och jag dricker
kaffe med kokosfett varje dag.
Han har en blogg där han intervjuar många spännande personer och lägger ut
ett och annat recept.
Jag har fastnat för hans glass men gjort om receptet en aning.

Grunden till nästan alla mina "fetrecept" är äggulor, smör och kokosfett.

Självklart ekologiskt.

Väg upp 100g smör och 100g kokosfett.

Lägg det i en matberedare.

Knäck i 10 st äggulor, 1 tsk vaniljpulver, 10 droppar äppelcidervinäger och 2 msk honung.

Mixa till en slät smet. Om smeten blir grynig tillsätt 1/2 dl varmt vatten.

Häll upp smeten i en bunke.

Tillsätt ev. smaksättning.

Här använde jag hackad mintchoklad.

Låt stå i frysen minst tre timmar.

Andra goda smaksättningar är:

frysta bär

mosad banan

kakao

kaffe

lakritspulver

EXTRA TILLSKOTT AV OMEGA3 VID MS?

Cellmembranen i hjärnan och nervsystemet består till största delen av
omega3-fettsyran DHA(1).

Min tanke går direkt till MS såklart.
Det är just hjärnan och nervsystemet som våran sjukdom bryter ner.
Det borde betyda att vi behöver mycket DHA för att kunna
reparera skadorna igen.

Det lättaste och mest uppenbara borde vara att ta extra tillskott av DHA.
Tyvärr har det visat sig att hjärnan är dålig på att använda färdigt DHA.
Den vill hellre tillverka sitt eget DHA utav EPA.
Ett bättre sätt är att se till att få i sig en riklig mängd EPA via maten.
EPA finns i fet fisk.
Makrill innehåller mest EPA av alla feta fiskar men lax och sill är också utmärkta källor(1).

Men riktigt så enkelt är det inte heller.
När kroppen omvandlar EPA till DHA så använder den ett enzym som heter
6-dehydrogenas.
Det är samma enzym som används av kroppen vid alla omvandlingar av
olika sorters fettsyror.
Därför kan processen lätt störas.
Både vegetarisk omega3 och omega6 är kortkedjade och måste omvandlas till längre
kedjor innan det kan användas av kroppen.
Om man äter mycket vegetariskt fett så har kroppen svårare att tillverka DHA(1).

Min fundering kring detta:
Genom att äta mestadels animaliskt så får man både omega3 och omega6 i rätt form.
De långkedjade fettsyrorna kan då användas direkt och kroppen kan tillverka
DHA utan att bli störd.
Det absolut bästa måste vara att få i sig mycket EPA via maten.
Det jag kommer att göra (och redan gör) är att äta fet fisk flera gånger i veckan.
Om jag ska ta något tillskott ska jag se till att det innehåller en stor del EPA.
Torskleverolja är det jag använt tidigare. Den har en utmärkt sammansättning.

Att fett är viktigt vid MS är helt klart!

(1) Födan vi är anpassade för - Jenny Reimers 2006

JULIGT FETKAFFE

1 kopp kaffe

4 st ischoklad

1/2 tsk kanel

Mixa allt med en stavmixer till en härligt skummig "latte".

FETCHOKLADPUDDING

Riktigt fluffig och underbar chokladpudding.

Recept 4 port:

100g kokosfett

100g smör

10 st äggulor

2 tsk vaniljpulver

2 mak kakao

1/2 tsk äppelcidervinäger

2 msk honung (stevia, björksocker el. annat)

1 dl ljummet vatten

Lägg i alla ingredienser utom vattnet i en matberedare eller mixer. 

Låt allt blandas ordentligt och späd sedan smeten med vatten.

Häll upp i portionsformar.

Låt stelna lite i kylen innan servering.

TANKAR OM OMEGA3 / OMEGA6 FETTER

Det är så enkelt att tänka att omega3 är bra och omega6 är dåligt.
Men så enkelt är det såklart inte.

Det är lättare om man tar det från grunden.
Jag läser just nu "Födan vi är anpassade till" av Jenny Reimers.
Hon tar upp mycket tänkvärt.

Linolensyra (omega3) och linolsyra (omega6) kan man säga är grunden.
De är kortare fleromättade växtfettsyror.

Linolensyra fanns redan rikligt i algerna i urhavet.
Planktonätande fisk omvandlar linolensyran till EPA, eikosapentaensyra.
Det betyder att fettsyran har blivit långkedjad, men är fortfarande omega3.

Linolsyra finns i fröer, kärnor och nötter.
Alla djur och även vi själva kan förlänga den till den långkedjade fettsyran
AA, arakidonsyra.

Det är just de här animaliska långkedjade fettsyrorna EPA (omega3) och AA (omega6) som vi använder och bl.a. omvandlar till eikosanoider.
Eikosanoider kan man säga är kraftfulla superhormoner som bl.a. styr ämnesomsättningen, centala nervsystemet, immunförsvaret, aptitregleringen, välbefinnandet, mm.
Det är så stort och viktigt så jag ska ta upp det i ett senare inlägg.
Våra cellmembraner består även av både EPA och AA.
Många menar att man ska få i sig lika mycket av båda fettsyrorna för optimal hälsa.

Om man utgår ifrån den här informationen så är det absolut enklaste sättet att få i sig
rätt mängd fettsyror genom att äta animaliska produkter.
På så sätt får man i sig fettsyrorna i rätt form.
Vi kan även i praktiken klara oss på växtfettsyror. De måste dock omvandlas i kroppen
och det är väldigt inneffekivt. Att få den rätta kvoten blir också väldigt svårt.

Makrill ska vara den fisken som är mest rik på EPA, men det finns även i andra feta fiskar.
Torskleverolja är en annan bra källa till EPA.
Jag ser till att äta något av dessa varje dag.
 
I kött finns omega6 i form av både linolsyra och arakidonsyra.
Mängden varierar väldigt men gris verkar innehålla mest.
Jag är helt övertygad om att jag får i mig tillräckligt via det kött jag äter och undviker
växtfetter, fröer och nötter.
Undantagen är kokosfett och choklad någon gång ibland.

KUNG GUSTAF

Jag äter väldigt mycket makrill på burk.
På senare tid har jag även fått upp ögonen för sardiner.

Kung Gustafs lättrökta sardiner kommer jag t.o.m. ihåg från när jag vad liten.
Då åt jag dem på en knäckemacka såklart.
Nu gör jag ofta en sallad på babyspetat, avokado, paprika och sardiner eller gör
en omelett med sardiner i eller till.

Sardiner innehåller mycket omega3 och vitaminerna A, D, och E.
De liknar makrill en hel del både i smak och näringsmässigt.
Men eftersom sardiner är så små så är filéerna hela och har skinnet kvar.
I skinn finns mycket näring!



TORSKLEVEROLJA

I Norge får tydligen alla barn fortfarande torskleverolja.
Så var det även i Sverige innan det ersattes av AD-droppar.
Idag har man dessutom tagit bort A-vitamin från dropparna och de har
blivit D-droppar istället.

D-vitamin är otroligt viktigt (har skrivit om det innan ) men torskleverolja
innehåller även A- och E-vitamin.
Torskleverolja är också extremt rik på omega3.
Till skillnad från vegetarisk omega3 (alpha-linoleic acid ,ALA) så innehåller
fiskleverolja eicosapentaenoic acid (EPA) och docohexaenoic acid (DHA).
EPA och DHA är den formen av omega 3 som kroppen använder.
ALA kan omvandlas av kroppen till EPA och DHA, men processen är väldigt ineffektiv.

  

Förutom extra D -vitamin över vintern så är torskleverolja det enda kostillskottet vi tar i vår familj numera.

BENBULJONG

Jag tänkte visa lite mer ingående hur jag gör min benbuljong.

Först täcker jag botten på en stor kastrull med ben.
Jag äter oftast kött med ben och sparar benen i frysen tills det är dags att koka buljong.
Det blir mest lammben och revben från gris.
Om jag inte har tillräckligt med ben i frysen brukar jag köpa lite märgben och koka med.

Sedan fyller jag på med vatten och häller i en skvätt äppelcidervinäger.
Sedan får det stå i några timmar och vinägern hjälper till att dra ut mineraler ur benen.
Jag vet inte hur viktig den här biten är. Jag börjar ibland koka direkt.

Buljongen får koka upp och sedan låter jag den stå på svag värme över natten.
Exakt hur länge man ska koka den vet jag inte och jag har sett allt från ett par timmar till flera dagar i olika recept.
Jag låter den svalna lite och plockar sedan ur benen.

Sedan hackar jag grönsaker i grova bitar och låter dem koka med i ca en halvtimme.
Jag använde vitkål, rödlök, morot och rödbeta den här gången.
Jag brukar ta det jag har i kylen och tänka så färgglatt som möjligt.
Några vitpepparkorn, lagerblad, salt och kelp fick också koka med.
Andra bra smaksättare kan vara vitlök, selleri, chili mm. Man får prova sig fram.

2 liter härlig benbuljong färdig att dricka.
Färgen kan variera väldigt beroende på vilka grönsaker man använder.
Konsistensen kan också variera från lättrinnande till ren gelé. Det beror på vilken
sorts ben man använt. Går att spara i kylen i flera veckor.
Jag dricker en varm kopp benbuljong varje dag.


Innehållet av näringsämnen är svårt att avgöra. Det kan nog också variera väldigt beroende av viken sorts ben man använder och hur mycket vatten (koncentrationen).


Det som kan finnas i benbuljong är:
- mineraler
  Kalcium, magnesium, fosfor och zink lagras i ben och finns garanterat i buljongen.
  Svavel, kalium och natrium ska också kunna finnas med.
- aminosyror
  Speciellt glycin och prolin har setts, men även andra.
- collagen och gelatin
  Det ska var bra för leder och kan ev. bota magsår.
- glukosamin
  Spelar stor roll vid bildandet av senor och brosk.
  Glukosamin i tablettfom är vanligt för att lindra ledproblem.
- C -vitamin
  Borde kokas ur en del ur grönsakerna.
- fett
  Benmärgen kokas ur och buljongen blir alldeles fet.
  När buljongen svalnar lägger sig fettet som ett lager på ytan.

TANKAR OM KOKOSFETT

Kokosfett är mättat fett och har precis som allt annat mättat fett förknippats med
hjärt- och kärlsjukdomar och haft ett dåligt rykte.
Nu vet vi så mycket bättre och kokosoljan har fått ett otroligt uppsving.
Den kallas numera "det nya undret" och "mirakelfettet".

Bra egenskaper som kokosfett ska ha:

- innehåller mellanlånga fettsyror som inte lagras i kroppen som fett utan omvandlas i
  stället till energi i cellerna
- innehåller laurinsyra som är ett essentiellt näringsämne för både vuxna och barn, och
  ingår bland annat  i bröstmjölk
- innehåller kaprylsyra som har visat sig ha en ph-reglerande effekt i tarmen
- virus- och bakteriehämmande
- oxiderar inte förrän vid 180 grader vilket gör den överlägsen i matlagning

Jag har ätit kokosfett i över två år nu och trott att det var väldigt nyttigt.
Jag har funderat lite till och vet inte riktigt var jag står.

Det låter ju väldigt bra när man läser om den, men det man inte kommer ifrån är att det
är en växtsterol och innehåller omega 6.

Här är en tabell från kostdoktorn om allergikvoten i olika sorters fett:

Här ser man att kokosfett har ganska mycket omega 6 (8,86;1) och att allergikvoten inte
är jättelåg.
Rapsolja har både lägre omega- ratio och allergikvot. Smör är helt klart bäst.
Solros och majs är i en helt annan liga, men det hoppas jag att ingen äter.

Det har varit utmärkt att ha kokosfett i kaffet och att steka i för att få upp mitt fettintag.
Halva mitt dagsintag har kommit från kokosfett  (3 msk = 60g).
Framöver, en tid, kommer jag att använda mig av ghee.

Jag har inte helt tagit avstånd ifrån kokosfett, men jag känner att jag måste fundera
mycket mer och se hur jag mår utan.

TILLVERKNING AV GHEE

Jag hade aldrig provat Ghee förut eftersom det är en mjölkprodukt och dessutom är väldigt
dyr att köpa (900g på lchfbutiken kostar 139 kr).
Ghee, även kallat smörolja eller skirat smör helt enkelt, får man när man kokar smör.
Resultatet efter skumning och filtrering blir 100% fett utan proteiner eller mjölksocker.

Man kan nästan säga att det inte riktigt är en mjölkprodukt längre. Det har åtminstone inte
kvar de dåliga egenskaperna som mjölkprodukter har.
Jag ska prova att använda Ghee ett tag och se hur jag mår av det.



Vi använde 1 kg smör och började med att skära ner det i mindre bitar och lägga det i en tjockbottnad kastrull. Sedan fick det smälta sakta på svag värme.

Efter ca en halvtimme hade det bildats skum som gick att lyfta upp med en sked. I botten bildas också avlagringar så det är viktigt att man inte rör om i kastrullen.

Skummandet fick upprepas många gånger tills vätskan blivit aldeles genomskinlig.

Sedan fick det svalna av något innan det silades och hälldes upp på burkar.

Ghee kan förvaras i rumstemperatur och luktar och smakar som smörkola.

Jag har provat att ha det i kaffet och det blev underbart gott.







BENBULJONGSVECKA ( Luleå 150,3 mil )

Den här veckan har jag haft en riktig benbuljongsvecka.

Anders och jag har sammanlagt gjort av med 9 liter benbuljong.
Jag har ätit benbuljongssoppa 1-2 ggr per dag, gjort en stor sats köttfärssås med benbuljong, hjärta och lever samt en lammgryta (alla recept finns under receptfliken).

I skelettet lagras mineraler som Kalcium, Magnesium, Fosfor och Zink. Genom att sakta koka ben och dessutom använda vinäger i vattnet, så drar man ut dessa mineraler och får en otroligt näringsrik buljong.

När man använder ryggrad, revben och lårben så får man även med benmärg. Benmärg är fett, nyttigt och innehåller mycket Järn.
Se till att benmärgen rinner ut i buljongen. Om den sitter kvar i benen så är det bara att peta lite med en gaffel så lossnar den lätt.

När man använder leder så frisätts Glukosamin. Det är viktigt vid bildandet av senor, brosk och ledvätska och behövs för starka och friska leder. Glukosamin i tablettform blir allt vanligare och sägs kunna lindra besvär vid reumatiska sjukdomar och artros. Att få i sig något naturligt är alltid att föredra.

Det exakta näringsvärdet på benbuljong kan man självklart inte säga, men att det innehåller en hel del nyttigheter kommer man inte ifrån.

Eftersom jag inte äter mjölkprodukter så är benbuljong en stor kalcumkälla för mig, resten av näringsämnerna är en bonus.

Jag borde genom den här veckan ha boostat mitt näringsförråd och går nu tillbaka till mitt vanliga intag av benbuljong igen. Jag har de senaste månaderna kokat benbuljong en gång i veckan och det brukar räcka till soppa flera gånger.

Otroligt gott är det i alla fall.



MAN BLIR INTE FET AV FETT

Sten Sture Skaldeman (www.skaldeman.se) är ett livs levande bevis för detta. Han vägde nästan 150 kg när han var 60 år gammal och försökte följa de råd som läkare och vården gett honom inom kost och motion. Ändå ökade han bara konstant i vikt. Då bestämde han sig för att ta livet av sig genom att gå emot alla råd han fått och helt enkelt äta ihjäl sig. Han började äta all mat som är "förbjuden" och som han trodde gjorde honom fet och sjuk. Det blev köttbitar med bearnaissås, bacon och ägg, majonäs, kyckling med skinnet kvar osv. Han åt all fet mat han kunde tänka på och var helt innställd på att dö. Han hade alltid fått höra att fett gör dig fet och det var så djupt rotat inom honom så medan han var så koncentrerad på fett nu så valde han omedvetet bort potatis, pasta, bröd och andra kolhydrater och det blev räddningen. Istället för att gå i graven gick han ner 65 kg och blev frisk, och kunde börja leva igen.
Så var det fett som gjorde honom fet? Nej tvärt om, det fick honom att rasa i vikt.

Hur kunde det gå till då? Jo svaret är, hormoner.

Det är alltid lättast att förklara genom exempel, så.....:

En tonåring som växer har massa växthormon i kroppen. Oavsett hur mycket han äter så kommer han ändå att fortsätta växa. Man brukar säga att de ska äta så mycket för att de ska kunna växa, men det är tvärt om. De äter så mycket eftersom att de växer.

Det är precis samma sak med överviktiga och tjocka. De äter inte så mycket så att de blir tjockare utan de äter eftersom de blir tjockare ( växer på bredden). Detta är på samma sätt styrt av hormoner men i det här fallet, Insulin.

För att förklara detta bättre måste vi förstå vad som händer i kroppen när vi äter.

Om man äter en kolhydratrik kost så höjs blodsockret när man ätit. Eftersom socker i blodet är "frätande" så kan det skada kärlen. Om man har Diabetes så är det en stor risk att kärlen blir så skadade att njurarna slutar fungera, man blir blind, för dålig cirkulation , får hjärt- och kärlsjukdomar mm. För att förhindra att detta sker så får de här personerna injektioner av Insulin. På samma sett fungerar det för en frisk person, kroppen frisätter hormonet Insulin som självklart sänker blodsockret men som har en helt annan roll också. Insulin är nämligen ett fettinlagrande hormom ( växthormon på bredden). Det "låser in " fett i celler och gör (förutom att vi blir tjocka) att vi blir hungriga. Om man då äter mer kolhydater igen så är den onda cirkeln ingång. Man äter för att man växer.

Så precis lika lite som det är kolesterolets fel att vi får hjärtinfarkt så är det fettets fel att vi blir feta. Även om det är fett som sitter i kärlen eller på kroppen och behöver tas bort, så är inte lösningen att äta mindre fett. Utan gissa vad? Jo, minska på kolhydraterna.

　

　

TANKAR OM KOLESTEROL (Lund 5,1 mil)

Varför denna rädsla för kolesterol?

Själva ordet kolesterol är väldigt negativt laddat. Man associerar direkt till hjärt- och kärlsjukdom och ord som åderförfettning, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke osv.

Hur kan det ha blivit så här?

Låt oss börja med- Vad är kolesterol? Jo kolesterol är livsnödvändigt och ingår som byggstenar i kroppens alla celler. Kroppen bildar själv upp till 80% av det kolesterol den behöver, famförallt i levern. Äter man mycket kolesterol i maten så hämmas den egna produktionen och om man får i sig för lite så bildar kroppen mer.

Så denna hysteri runt kolesterol i maten är verkligen onödig, när det inte verkar spela så stor roll om vi äter mycket eller lite. Ett exempel på kolesterolrik mat som fått ett otroligt dåligt rykte är ägg. Ägg innehåller "otroligt" mycket kolesterol och ja det är ju självklart, det ska räcka till att bilda en hel kyckling.

Men är inte kolesterol farligt då?

Kolesterolet transporteras runt i blodet i olika "förpackningar",lipoproteiner, som delas upp i stoleksordning: HDL ( high density), LDL ( low density) och VLDL ( very low density). Det är de små VLDL som kan fastna i redan skadade kärlväggar ( observera redan skadade) medan LDL är lite större och "fluffigare" och följer med blodströmmen utan att fastna. HDL är de största förpackningarna och brukar kallas för det goda kolesterolet för att det kan ta upp överskott av kolesterol i kroppen och transportera det till levern. De kan antagligen även ta med sig kolesterol som redan lagrats in i kärlväggar.

Men man måste alltså redan ha en skadad, inflammerad, kärlvägg för att kolesterolet ska fastna, och egentligen så vill de ju bara hjälpa till och reparera det skadade kärlet. Men eftersom det bildas ett plaque och blodet får svårare att komma fram så blir det alltså inget bra resultat av hjälpen.

Så är inte kolesterol farligt då?

Det är uppenbart att en viss del av kolesterolet gör en redan befintlig skada värre men det är inte det som är orsaken till problemet.

Så genom att äta mycket fett ökar visseligen kolesterolvärdet i blodet, men det är i första hand det goda, HDL, som ökar och även de större "fluffiga" LDL , och detta är en bra sak.

De små, onda, och farliga LDL partiklarna får man inte i sig via fett utan bildas i levern när kolhydratrik mat bryts ner.

Så sammanfattningsvis ska man inte vara rädd för fett utan det är kolhydrater som socker och stärkelse som är den riktiga boven.

Men hur kunde det bli så här då?

Man såg att fett lagrades in i kärlen och drog slutsatsen att för mycket fett i maten gör att kärlen kleggar igen.( Ancel Keys underbara teori). När man sedan kunde mäta kolesterolet i blodet och hittade läkemedel som kunde sänka värdet så var det klippt. Läkemedelsföretag satsade stora pengar på produkter och självklart reklam. Den stora hysterin och häxjakten på kolesterolet var igång.

TANKAR OM FETT (Malmö 3,4 mil)

Fett är livsnödvändigt

Fett ger kroppen energi i koncentrerad form och är dessutom värmeisolerande och ger skydd åt de inre organen. Det ingår också i cellernas "väggar",  cellmembranen, där det hjälper till att transportera ämnen in och ut ur cellen och att reparera cellen.
Fett förser oss även med de essentiella, livsnödvändiga, fettsyrorna och behövs för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K från maten.

MS är en autoimmun sjukdom som gör att kroppen angriper sig själv och förstör det skyddande lagret, myelin, runt nervceller i hjärnan och ryggmärgen (CNS). Även om det är kroppen själv som gör detta så vet man inte riktigt varför, men det finns såklart massa olika teorier.

Om man börjar tänka själv då, vilket jag har gjort massor, så kan man ju börja med- Vad är myelin?
Jo fett. Vad består hjärnan av då? Jo också fett. Så det som blir "förstört" är alltså uppbyggt av fett.
Man kan för enkelheten skull tänka sig en mur där tegelstenarna är fettceller. Om muren förstörs, vad det än beror på, så måste man ju bygga upp den för att den ska kunna skydda och göra sitt jobb. Och vad ska man använda då? Jo fett. 

När jag tänker tillbaka på vad jag ätit i livet så har jag ( liksom många i min generation) vuxit upp med fettskräcken. Det har varit lättmjölk och margarin, och jag har alltid skurit bort allt fett jag hittat när jag ätit kött.
Så det förvånar mig inte alls om min kropp helt enkelt inte fått det "virke " den behöver för att bygga upp och förnya sig optimalt.

Även om det kanske inte är orsaken till min MS så tror jag i alla fall att det kan vara en bidragande faktor. Så genom att se till att jag får i mig rikligt med fett hoppas jag kunna hjälpa till att reparera det som är skadat. Om det fungerar eller inte vet jag inte, men jag tror på det.