MIN KOSTOMLÄGGNING

(repost från 4:e okt 2012)

Tänk om min oändliga MS- trötthet inte bara berodde på sjukdomen utan även på grund av vad jag åt.

Den spännande tanken fick jag för ca två år sedan när jag kom i kontakt med LCHF. Det hade hjälpt så många att gå ner i vikt och tom. bli friska från sin diabetes. Tänk om det kunde hjälpa mig att må lite bättre.

Det var när min sambos bror började att äta stenålderskost som jag började läsa på allt mer på internet. Han gick ner i vikt och såg starkare och friskare ut för varje gång man såg honom. Han var som en helt ny människa och blev tom. av med sin hemska astma.

Min sambo hade samtidigt väldiga matallergier och magproblem (IBS) och kunde äta allt färre saker.
Han fick andningsproblem, kände sig svag och sprang på toaletten tio gånger om dagen.
Han började med stenålderskost och åt bara kött, ägg, grönsaker, frukt och bär. Redan efter någon dag hade magen lugnat ner sig och han började känna sig allt friskare. Efter någon vecka kunde han äta saker han inte ätit på flera år, som ost, grädde, paprika, svamp, mm.

Då tyckte jag självklart att det var värt att testa. Tänk om det helt plötsligt fanns en chans att bli bättre.
Jag har sedan min MS diagnos bara fått höra att jag antagligen aldrig kommer att bli bättre, men om jag har tur så blir jag kanske inte sämre heller.

Så det var en väldigt spännande tanke.

Jag började att ta bort allt mjöl. 
Pasta, bröd, kakor, bullar och annat var väldigt lätt att ta bort när man vet vilken skada de gör för kroppen. Det var bara att tänka på hur blodsockret stiger, kärlen fräts sönder samt hur mycket mindre näring man kan ta upp pga. de avlagringar i tarmen de orsakar.

Jag drog ner på kolhydrater till ca 15g/ dag. De få kolhydraterna jag åt bestod av grönsaker, bär och nötter.
Det var också en enkel förändring när man förstod vilken skillnad det gjorde med blodsockret och belastningen på kroppen.

Istället för energin från kolhydrater gick jag nu över till att använda fett.
Det betydde att jag måste börja äta mycket mer fett. Det var inte en riktigt lika enkel omställning.
Jag har varit fettskrämd hela livet och är uppväxt på lättmjölk och margarin (alltså nästan inget fett alls). Jag kunde verkligen inte bara börja äta smör direkt ur paketet och bara tanken på en vit, sladdrig fettrand på köttet fick mig att kväljas.
Jag åt feta ostar, turkisk yoghurt, oliver, avokado, nötter, mm och det gick alldeles utmärkt. Jag blev mer och mer van med fett och idag är det inga problem att äta smör ur förpackningen, fläskkarré eller tom. benmärg.

Men hände det något då?
Ja, absolut. Jag fick mer och mer energi. Jag behövde inte längre gå och sova flera gånger om dagen och kunde vara med mer vid kvällsmat, läxor och nattning av barnen. Jag blev helt plötsligt mer delaktig i familjen, vilket var helt underbart.

För ett år sedan hörde jag talas om dr. Terry Wahls (se filmen under fliken föreläsningar) och hennes underbara historia om hur hon ätit sig frisk från sin MS.
Jag konstaterade att jag åt väldigt likt henne, men att jag behövde lägga till mycket mer grönsaker och sluta med mjölkprodukter.
Jag började att koncentrera mig på grönsakerna och i februari i år slutade jag helt med mjölkprodukter. 

Efter det utmanade jag mig själv att gå ut och gå mera och startade den här bloggen.

Det har gjort att jag förstår hur pass mycket bättre jag verkligen har blivit. Jag har fått något som går att mäta, istället för att bara lita på känslan.
I februari när jag började mina promenader så gick jag ca 2 -3 km åt gången. Jag blev väldigt slut och skakade i benen efteråt. 
Idag går jag ungefär en mil om dagen och har ändå energi över till annat. Jag tränar yoga hemma nästan varje dag och går till gymmet och styrketränar då och då.

Det är en stor förändring från att sova flera gånger per dag och sitta inne i flera veckor i sträck.

Jag har fått ett helt nytt liv igen helt enkelt.