(repost från 4:e okt 2012)
Tänk om min oändliga MS- trötthet inte bara berodde på sjukdomen utan även på grund av vad jag åt.
Den spännande tanken fick jag för ca två år sedan när jag kom i kontakt med LCHF. Det hade hjälpt så många att gå ner i vikt och tom. bli friska från sin diabetes. Tänk om det kunde hjälpa mig att må lite bättre.
Det var när min sambos bror började att äta stenålderskost som jag började läsa på allt mer på internet. Han gick ner i vikt och såg starkare och friskare ut för varje gång man såg honom. Han var som en helt ny människa och blev tom. av med sin hemska astma.
Min sambo hade samtidigt väldiga matallergier och magproblem (IBS) och kunde äta allt färre saker.
Han fick andningsproblem, kände sig svag och sprang på toaletten tio gånger om dagen.
Han började med stenålderskost och åt bara kött, ägg, grönsaker, frukt och bär. Redan efter någon dag hade magen lugnat ner sig och han började känna sig allt friskare. Efter någon vecka kunde han äta saker han inte ätit på flera år, som ost, grädde, paprika, svamp, mm.
Då tyckte jag självklart att det var värt att testa. Tänk om det helt plötsligt fanns en chans att bli bättre.
Jag har sedan min MS diagnos bara fått höra att jag antagligen aldrig kommer att bli bättre, men om jag har tur så blir jag kanske inte sämre heller.
Så det var en väldigt spännande tanke.
Jag började att ta bort allt mjöl.
Pasta, bröd, kakor, bullar och annat var väldigt lätt att ta bort när man vet vilken skada de gör för kroppen. Det var bara att tänka på hur blodsockret stiger, kärlen fräts sönder samt hur mycket mindre näring man kan ta upp pga. de avlagringar i tarmen de orsakar.
Jag drog ner på kolhydrater till ca 15g/ dag. De få kolhydraterna jag åt bestod av grönsaker, bär och nötter.
Det var också en enkel förändring när man förstod vilken skillnad det gjorde med blodsockret och belastningen på kroppen.
Istället för energin från kolhydrater gick jag nu över till att använda fett.
Det betydde att jag måste börja äta mycket mer fett. Det var inte en riktigt lika enkel omställning.
Jag har varit fettskrämd hela livet och är uppväxt på lättmjölk och margarin (alltså nästan inget fett alls). Jag kunde verkligen inte bara börja äta smör direkt ur paketet och bara tanken på en vit, sladdrig fettrand på köttet fick mig att kväljas.
Jag åt feta ostar, turkisk yoghurt, oliver, avokado, nötter, mm och det gick alldeles utmärkt. Jag blev mer och mer van med fett och idag är det inga problem att äta smör ur förpackningen, fläskkarré eller tom. benmärg.
Men hände det något då?
Ja, absolut. Jag fick mer och mer energi. Jag behövde inte längre gå och sova flera gånger om dagen och kunde vara med mer vid kvällsmat, läxor och nattning av barnen. Jag blev helt plötsligt mer delaktig i familjen, vilket var helt underbart.
För ett år sedan hörde jag talas om dr. Terry Wahls (se filmen under fliken föreläsningar) och hennes underbara historia om hur hon ätit sig frisk från sin MS.
Jag konstaterade att jag åt väldigt likt henne, men att jag behövde lägga till mycket mer grönsaker och sluta med mjölkprodukter.
Jag började att koncentrera mig på grönsakerna och i februari i år slutade jag helt med mjölkprodukter.
Efter det utmanade jag mig själv att gå ut och gå mera och startade den här bloggen.
Det har gjort att jag förstår hur pass mycket bättre jag verkligen har blivit. Jag har fått något som går att mäta, istället för att bara lita på känslan.
I februari när jag började mina promenader så gick jag ca 2 -3 km åt gången. Jag blev väldigt slut och skakade i benen efteråt.
Idag går jag ungefär en mil om dagen och har ändå energi över till annat. Jag tränar yoga hemma nästan varje dag och går till gymmet och styrketränar då och då.
Det är en stor förändring från att sova flera gånger per dag och sitta inne i flera veckor i sträck.
Jag har fått ett helt nytt liv igen helt enkelt.
måndag 26 maj 2014
fredag 23 maj 2014
TANKAR OM INTERMITTENT FASTA
(repost från 22:a april 2012)
Min sambo har länge tillämpat fasta. Han har då lagt in en 24 timmar lång fasta en gång i veckan. Något som jag också har intresserat mig för och provat på i olika former. Det har fungerat olika bra och jag hade inte riktigt bestämt mig om jag tyckte det var bra eller dåligt, tills nu. Jag har provat intermittent fasta i några månader och det har gått jättebra. Bara man har en plan och vet exakt hur länge man ska fasta så går det mycket bättre. Man känner sig lugnare, lättare och blir fullständigt klar i huvudet. Det enda negativa är att man kan bli väldigt frusen, men att bädda ner sig med en filt och dricka te är inte helt fel.
Men vad är intermittent fasta?
Intermittent/periodisk fasta är en till flera kortare fasteperioder. Detta kan vara allt från en gång i månaden till flera gånger i veckan. Man får anpassa fastans längd och frekvens så den passar in i ens egen vardag. Det är viktigt att man bestämmer sig för exakt hur mycket och hur länge man ska fasta. Att göra ett schema kan underlätta. Man får självklart börja försiktigt och sedan trappa upp antalet gånger i veckan eller längden på fasteperioderna. Jag kommer att berätta hur jag gjort lite längre ner.
Men varför ska man fasta?
Ursprungsmänniskan hade varierad tillgång till mat. Överflöd av mat följdes av perioder av svält. I dag äter vi konstant i överflöd och svältperioderna kommer aldrig.
Den enda fasteperioden, som de flesta inte ens tänker på, är under natten när man sover. Då får kroppen tid att läka och reparera sig inför en ny dag. Men för att hjälpa kroppen lite ytterligare kan man införa lite längre fasteperioder så den verkligen hinner med att reparera sig.
Det fasta gör för kroppen:
- får mer tid att reparera sig och bygga nya celler
- kan lättare kämpa emot inflammationer och infektioner
- ta hand om gifter och driva ut dem ur kroppen
( inget av det här kan man självklart kontrollera själv, men det låter logiskt)
Lite man måste tänka på innan man börjar att fasta:
- KOSTEN.
Man måste först få ordning på kosten (ta bort socker- och stärkelserik mat) och se till att kroppen börjar använda fett som energi. Om man fortfarande är kolhydratdriven så får man ett svängande blodsocker och blir hungrig och grinig bara efter några timmar. Om kroppen däremot är fettdriven så tar den energi från fettreserverna och man blir aldrig hungrig på samma sätt.
- MATINTAGET.
Man måste vara extra noga med vad man äter innan och efter en fasteperiod. Om man ser till att få i sig alla vitaminer, mineraler, antioxidanter mm. och äter bra protein och mycket fett så kommer kroppen vara nöjd under fastan. Annars kommer man självklart vara hungrig ändå och ha det svårt att klara fastan.
- SCHEMALÄGG.
Det är viktigt att ställa sig in på hur länge man ska fasta. Om man vet exakt när och vad man ska äta när man bryter fastan så blir det mycket enklare.
Jag har genomfört min intermittenta fasta i olika steg. Jag började för några månader sedan och har trappat upp sakta.
En lång natts sömn
Det första jag gjorde var att se till att sova ordentligt på nätterna. Om man slutar att äta några timmar innan läggdags och sedan sover länge så har man en bra fasteperiod att börja med.
Fasta 10-12 timmar
Flytta fram frukosten några timmar
Vi går upp 6:30 varje morgon under veckan för att barnen ska till skolan. Jag behöver egentligen inte äta något så tidigt utan brukar bara göra det av vana. Att flytta fram frukosten några timmar och gå upp och göra frukost bara till barnen, var jätte skönt. Efter att de gått till skolan så kunde jag sitta i lugn och ro och äta min frukost.
Fasta ca 14 timmar
Sen frukost eller brunch på helgen
Bara något så enkelt som en sovmorgon eller att gå ut och gå innan frukost gör att man fastar längre. Om man ser till att inte äta allt för sent kvällen innan och tar en brunch vid 11 tiden på förmiddagen så har man fått en bra fasteperiod.
Fasta ca 15 timmar
Hoppa över frukosten
Om man hoppar över frukosten så börjar man komma in på en lite längre fasteperiod. Det är nu det blir viktigare att ställa in sig på hur länge man ska fasta och bestämma ett klockslag när man ska avbryta (och helst vad man ska äta också). Det är så här långt jag har kommit och det har gått förvånandsvärt bra.
Fasta 16-18 timmar
Den här veckan som gått har jag hoppat över frukosten måndag - torsdag och alltså fastat fyra 17- timmars perioder. Det gick väldigt bra och frukosten på fredagen kändes helt onödig. På helgen tog vi dessutom sovmorgon på lördagen (fasta 14 timmar).
Jag vet inte om jag ska trappa upp fastandet något mer. Jag kommer stanna ungefär på den här nivån ett bra tag till i alla fall. Men det kanske blir någon 24- timmars fasta längre fram, bara för att prova och jämföra.
Men kan det inte vara skadligt för kroppen utan mat?
Det finns massor med teorier om hur länge man kan klara sig utan mat och när musklerna börjar brytas ner. Jag har hittat massa olika svar på detta men upp till 37 timmar verkar vara helt utan fara. Man måste självklart känna efter själv och fasta ska inte vara hunger och lidande, utan kännas bra.
Här finns en uppdatering efter ganska precis ett år med intermittent fasta.
Min sambo har länge tillämpat fasta. Han har då lagt in en 24 timmar lång fasta en gång i veckan. Något som jag också har intresserat mig för och provat på i olika former. Det har fungerat olika bra och jag hade inte riktigt bestämt mig om jag tyckte det var bra eller dåligt, tills nu. Jag har provat intermittent fasta i några månader och det har gått jättebra. Bara man har en plan och vet exakt hur länge man ska fasta så går det mycket bättre. Man känner sig lugnare, lättare och blir fullständigt klar i huvudet. Det enda negativa är att man kan bli väldigt frusen, men att bädda ner sig med en filt och dricka te är inte helt fel.
Men vad är intermittent fasta?
Intermittent/periodisk fasta är en till flera kortare fasteperioder. Detta kan vara allt från en gång i månaden till flera gånger i veckan. Man får anpassa fastans längd och frekvens så den passar in i ens egen vardag. Det är viktigt att man bestämmer sig för exakt hur mycket och hur länge man ska fasta. Att göra ett schema kan underlätta. Man får självklart börja försiktigt och sedan trappa upp antalet gånger i veckan eller längden på fasteperioderna. Jag kommer att berätta hur jag gjort lite längre ner.
Men varför ska man fasta?
Ursprungsmänniskan hade varierad tillgång till mat. Överflöd av mat följdes av perioder av svält. I dag äter vi konstant i överflöd och svältperioderna kommer aldrig.
Den enda fasteperioden, som de flesta inte ens tänker på, är under natten när man sover. Då får kroppen tid att läka och reparera sig inför en ny dag. Men för att hjälpa kroppen lite ytterligare kan man införa lite längre fasteperioder så den verkligen hinner med att reparera sig.
Det fasta gör för kroppen:
- får mer tid att reparera sig och bygga nya celler
- kan lättare kämpa emot inflammationer och infektioner
- ta hand om gifter och driva ut dem ur kroppen
( inget av det här kan man självklart kontrollera själv, men det låter logiskt)
Lite man måste tänka på innan man börjar att fasta:
- KOSTEN.
Man måste först få ordning på kosten (ta bort socker- och stärkelserik mat) och se till att kroppen börjar använda fett som energi. Om man fortfarande är kolhydratdriven så får man ett svängande blodsocker och blir hungrig och grinig bara efter några timmar. Om kroppen däremot är fettdriven så tar den energi från fettreserverna och man blir aldrig hungrig på samma sätt.
- MATINTAGET.
Man måste vara extra noga med vad man äter innan och efter en fasteperiod. Om man ser till att få i sig alla vitaminer, mineraler, antioxidanter mm. och äter bra protein och mycket fett så kommer kroppen vara nöjd under fastan. Annars kommer man självklart vara hungrig ändå och ha det svårt att klara fastan.
- SCHEMALÄGG.
Det är viktigt att ställa sig in på hur länge man ska fasta. Om man vet exakt när och vad man ska äta när man bryter fastan så blir det mycket enklare.
Jag har genomfört min intermittenta fasta i olika steg. Jag började för några månader sedan och har trappat upp sakta.
En lång natts sömn
Det första jag gjorde var att se till att sova ordentligt på nätterna. Om man slutar att äta några timmar innan läggdags och sedan sover länge så har man en bra fasteperiod att börja med.
Fasta 10-12 timmar
Flytta fram frukosten några timmar
Vi går upp 6:30 varje morgon under veckan för att barnen ska till skolan. Jag behöver egentligen inte äta något så tidigt utan brukar bara göra det av vana. Att flytta fram frukosten några timmar och gå upp och göra frukost bara till barnen, var jätte skönt. Efter att de gått till skolan så kunde jag sitta i lugn och ro och äta min frukost.
Fasta ca 14 timmar
Sen frukost eller brunch på helgen
Bara något så enkelt som en sovmorgon eller att gå ut och gå innan frukost gör att man fastar längre. Om man ser till att inte äta allt för sent kvällen innan och tar en brunch vid 11 tiden på förmiddagen så har man fått en bra fasteperiod.
Fasta ca 15 timmar
Hoppa över frukosten
Om man hoppar över frukosten så börjar man komma in på en lite längre fasteperiod. Det är nu det blir viktigare att ställa in sig på hur länge man ska fasta och bestämma ett klockslag när man ska avbryta (och helst vad man ska äta också). Det är så här långt jag har kommit och det har gått förvånandsvärt bra.
Fasta 16-18 timmar
Den här veckan som gått har jag hoppat över frukosten måndag - torsdag och alltså fastat fyra 17- timmars perioder. Det gick väldigt bra och frukosten på fredagen kändes helt onödig. På helgen tog vi dessutom sovmorgon på lördagen (fasta 14 timmar).
Jag vet inte om jag ska trappa upp fastandet något mer. Jag kommer stanna ungefär på den här nivån ett bra tag till i alla fall. Men det kanske blir någon 24- timmars fasta längre fram, bara för att prova och jämföra.
Men kan det inte vara skadligt för kroppen utan mat?
Det finns massor med teorier om hur länge man kan klara sig utan mat och när musklerna börjar brytas ner. Jag har hittat massa olika svar på detta men upp till 37 timmar verkar vara helt utan fara. Man måste självklart känna efter själv och fasta ska inte vara hunger och lidande, utan kännas bra.
Här finns en uppdatering efter ganska precis ett år med intermittent fasta.
torsdag 22 maj 2014
EXTRA TILLSKOTT AV OMEGA3 VID MS?
(repost från 13:e jan 2014)
Cellmembranen i hjärnan och nervsystemet består till största delen av
omega3-fettsyran DHA(1).
Min tanke går direkt till MS såklart.
Det är just hjärnan och nervsystemet som våran sjukdom bryter ner.
Det borde betyda att vi behöver mycket DHA för att kunna
reparera skadorna igen.
Det lättaste och mest uppenbara borde vara att ta extra tillskott av DHA.
Tyvärr har det visat sig att hjärnan är dålig på att använda färdigt DHA.
Den vill hellre tillverka sitt eget DHA utav EPA.
Ett bättre sätt är att se till att få i sig en riklig mängd EPA via maten.
EPA finns i fet fisk.
Makrill innehåller mest EPA av alla feta fiskar men lax och sill är också utmärkta källor(1).
Men riktigt så enkelt är det inte heller.
När kroppen omvandlar EPA till DHA så använder den ett enzym som heter
6-dehydrogenas.
Det är samma enzym som används av kroppen vid alla omvandlingar av
olika sorters fettsyror.
Därför kan processen lätt störas.
Både vegetarisk omega3 och omega6 är kortkedjade och måste omvandlas till längre
kedjor innan det kan användas av kroppen.
Om man äter mycket vegetariskt fett så har kroppen svårare att tillverka DHA(1).
Min fundering kring detta:
Genom att äta mestadels animaliskt så får man både omega3 och omega6 i rätt form.
De långkedjade fettsyrorna kan då användas direkt och kroppen kan tillverka
DHA utan att bli störd.
Det absolut bästa måste vara att få i sig mycket EPA via maten.
Det jag kommer att göra (och redan gör) är att äta fet fisk flera gånger i veckan.
Om jag ska ta något tillskott ska jag se till att det innehåller en stor del EPA.
Torskleverolja är det jag använt tidigare. Den har en utmärkt sammansättning.
(1) Födan vi är anpassade för - Jenny Reimers 2006
Cellmembranen i hjärnan och nervsystemet består till största delen av
omega3-fettsyran DHA(1).
Min tanke går direkt till MS såklart.
Det är just hjärnan och nervsystemet som våran sjukdom bryter ner.
Det borde betyda att vi behöver mycket DHA för att kunna
reparera skadorna igen.
Det lättaste och mest uppenbara borde vara att ta extra tillskott av DHA.
Tyvärr har det visat sig att hjärnan är dålig på att använda färdigt DHA.
Den vill hellre tillverka sitt eget DHA utav EPA.
Ett bättre sätt är att se till att få i sig en riklig mängd EPA via maten.
EPA finns i fet fisk.
Makrill innehåller mest EPA av alla feta fiskar men lax och sill är också utmärkta källor(1).
Men riktigt så enkelt är det inte heller.
När kroppen omvandlar EPA till DHA så använder den ett enzym som heter
6-dehydrogenas.
Det är samma enzym som används av kroppen vid alla omvandlingar av
olika sorters fettsyror.
Därför kan processen lätt störas.
Både vegetarisk omega3 och omega6 är kortkedjade och måste omvandlas till längre
kedjor innan det kan användas av kroppen.
Om man äter mycket vegetariskt fett så har kroppen svårare att tillverka DHA(1).
Min fundering kring detta:
Genom att äta mestadels animaliskt så får man både omega3 och omega6 i rätt form.
De långkedjade fettsyrorna kan då användas direkt och kroppen kan tillverka
DHA utan att bli störd.
Det absolut bästa måste vara att få i sig mycket EPA via maten.
Det jag kommer att göra (och redan gör) är att äta fet fisk flera gånger i veckan.
Om jag ska ta något tillskott ska jag se till att det innehåller en stor del EPA.
Torskleverolja är det jag använt tidigare. Den har en utmärkt sammansättning.
(1) Födan vi är anpassade för - Jenny Reimers 2006
onsdag 21 maj 2014
OBALANS I EIKOSANOIDERNA?
(repost från 31:a okt 2013)
Jag har tidigare skrivit om "det metabola syndromet".
Om man går efter den teorin så kan hormonell obalans orsaka en mängd
sjukdomar, där bland MS.
När man läser lite mer om eikosanoider så förstår man hur.
Eikosanoider beskrivs som kraftfulla superhormoner eller hormonliknande signalsubstanser.
Det jag har fått fram ska jag försöka skriva ner lite kortfattat.
Det är inte lätt.
En kul parentes är att Nobelpriset i medicin gick 1982 till svenskarna Sune Bergström, Bengt Samuelsson och engelsmannen John Vane för sin forskning om eikosanoider.
Den första eikosanoiden (prostaglandin) upptäcktes redan 1936 av svensken Ulf von Euler.
Det finns minst 100 sorters olika eikosanoider.
Som jag skrev i förra inlägget består de av animaliska långkedjade fettsyror.
EPA (animaliskt omega3) och AA (animaliskt omega6) är basen.
De måste vara i balans.
I "Födan vi är anpassade till" av Jenny Reimers har jag hittat en enkel förklaring.
Där pratar man om två huvudsakliga grupper, eller motpoler,
"underhållsgruppen" och "katastrofskyddsgruppen".
Underhållsgruppen
- bidrar till att hålla oss friska, pigga och aktiva.
- styrs av EPA (animaliskt omega3).
Katastrofskyddsgruppen
- gör så att vi kan stå emot skador och stora kroppsliga och mentala påfrestningar
och för att klara svält.
- styrs av AA (animaliskt omega6).
Det ska fungera så att "underhållsgruppen" ska arbeta med underhåll, uppbyggnad och
utveckling och "katastrofskyddsgruppen" ska kunna kopplas in under kortare perioder
när den behövs.
Tyvärr gör för mycket omega6 i kosten , stress, mm att "katastrofskyddsgruppen" får
arbeta för jämnan. Det gör i sin tur att "underhållsgruppen" aldrig får tid att göra
sitt jobb.
Obalansen kan driva oss till sjukdomar, de s.k. vällevnadssjukdomarna
som man nu börjar kalla "det metabola syndromet".
MS kan räknas som en av dem.
Vad kan man göra för att komma i balans?
1. Dra ner på kolhydratrik mat
- Mycket kolhydrater i kosten skapar mycket insulin i kroppen.
Insulin och glukagon ska vara i balans annars kopplas "katastrofskyddsgruppen" in.
2. Dra ner på vegetabiliska fetter
- Många får i sig alldeles för mycket omega6 vilket gör att "katastrofskyddsgruppen"
får övertaget i kroppen.
- Även för stor konsumtion av ALA (vegetabiliskt omega3) kan störa produktionen.
3. Stressa ner och sov bra
- Stresshormonerna adrenalin och kortisol påverkar också "katastrofskyddsgruppen".
Jag har tidigare skrivit om "det metabola syndromet".
Om man går efter den teorin så kan hormonell obalans orsaka en mängd
sjukdomar, där bland MS.
När man läser lite mer om eikosanoider så förstår man hur.
Eikosanoider beskrivs som kraftfulla superhormoner eller hormonliknande signalsubstanser.
Det jag har fått fram ska jag försöka skriva ner lite kortfattat.
Det är inte lätt.
En kul parentes är att Nobelpriset i medicin gick 1982 till svenskarna Sune Bergström, Bengt Samuelsson och engelsmannen John Vane för sin forskning om eikosanoider.
Den första eikosanoiden (prostaglandin) upptäcktes redan 1936 av svensken Ulf von Euler.
Det finns minst 100 sorters olika eikosanoider.
Som jag skrev i förra inlägget består de av animaliska långkedjade fettsyror.
EPA (animaliskt omega3) och AA (animaliskt omega6) är basen.
De måste vara i balans.
I "Födan vi är anpassade till" av Jenny Reimers har jag hittat en enkel förklaring.
Där pratar man om två huvudsakliga grupper, eller motpoler,
"underhållsgruppen" och "katastrofskyddsgruppen".
Underhållsgruppen
- bidrar till att hålla oss friska, pigga och aktiva.
- styrs av EPA (animaliskt omega3).
Katastrofskyddsgruppen
- gör så att vi kan stå emot skador och stora kroppsliga och mentala påfrestningar
och för att klara svält.
- styrs av AA (animaliskt omega6).
Det ska fungera så att "underhållsgruppen" ska arbeta med underhåll, uppbyggnad och
utveckling och "katastrofskyddsgruppen" ska kunna kopplas in under kortare perioder
när den behövs.
Tyvärr gör för mycket omega6 i kosten , stress, mm att "katastrofskyddsgruppen" får
arbeta för jämnan. Det gör i sin tur att "underhållsgruppen" aldrig får tid att göra
sitt jobb.
Obalansen kan driva oss till sjukdomar, de s.k. vällevnadssjukdomarna
som man nu börjar kalla "det metabola syndromet".
MS kan räknas som en av dem.
Vad kan man göra för att komma i balans?
1. Dra ner på kolhydratrik mat
- Mycket kolhydrater i kosten skapar mycket insulin i kroppen.
Insulin och glukagon ska vara i balans annars kopplas "katastrofskyddsgruppen" in.
2. Dra ner på vegetabiliska fetter
- Många får i sig alldeles för mycket omega6 vilket gör att "katastrofskyddsgruppen"
får övertaget i kroppen.
- Även för stor konsumtion av ALA (vegetabiliskt omega3) kan störa produktionen.
3. Stressa ner och sov bra
- Stresshormonerna adrenalin och kortisol påverkar också "katastrofskyddsgruppen".
måndag 19 maj 2014
TANKAR OM OMEGA3/ OMEGA6
(repost från 16:e okt 2013)
Det är så enkelt att tänka att omega3 är bra och omega6 är dåligt.
Men så enkelt är det såklart inte.
Det är lättare om man tar det från grunden.
Jag läser just nu "Födan vi är anpassade till" av Jenny Reimers.
Hon tar upp mycket tänkvärt.
Linolensyra (omega3) och linolsyra (omega6) kan man säga är grunden.
De är kortare fleromättade växtfettsyror.
Linolensyra fanns redan rikligt i algerna i urhavet.
Planktonätande fisk omvandlar linolensyran till EPA, eikosapentaensyra.
Det betyder att fettsyran har blivit långkedjad, men är fortfarande omega3.
Linolsyra finns i fröer, kärnor och nötter.
Alla djur och även vi själva kan förlänga den till den långkedjade fettsyran
AA, arakidonsyra.
Det är just de här animaliska långkedjade fettsyrorna EPA (omega3) och AA (omega6)
som vi använder och bl.a. omvandlar till eikosanoider.
Eikosanoider kan man säga är kraftfulla superhormoner som bl.a. styr
ämnesomsättningen, centrala nervsystemet, immunförsvaret, aptitregleringen, välbefinnandet, mm.
Det är så stort och viktigt så jag ska ta upp det i ett senare inlägg.
Våra cellmembran består av både EPA och AA.
Många menar att man ska få i sig lika mycket av båda fettsyrorna för optimal hälsa.
Om man utgår ifrån den här informationen så är det absolut enklaste sättet att få
i sig rätt mängd fettsyror genom att äta animaliska produkter.
På så sätt får man i sig fettsyrorna i rätt form.
Vi kan även i praktiken klara oss på växtfettsyror.
De måste dock omvandlas i kroppen och det är väldigt ineffektivt.
Att få den rätta kvoten blir också väldigt svårt.
Makrill ska vara den fisken som är mest rik på EPA, men det finns även i andra
feta fiskar.
Torskleverolja är en annan bra källa till EPA.
Jag ser till att äta något av dessa varje dag.
I kött finns omega6 i form av både linolsyra och arakidonsyra.
Mängden varierar väldigt men gris verkar innehålla mest.
Jag är helt övertygad om att jag får i mig tillräckligt med omega6 via det kött
jag äter och undviker växtfetter, fröer och nötter.
Undantagen är kokosfett och choklad någon gång ibland.
Det är så enkelt att tänka att omega3 är bra och omega6 är dåligt.
Men så enkelt är det såklart inte.
Det är lättare om man tar det från grunden.
Jag läser just nu "Födan vi är anpassade till" av Jenny Reimers.
Hon tar upp mycket tänkvärt.
Linolensyra (omega3) och linolsyra (omega6) kan man säga är grunden.
De är kortare fleromättade växtfettsyror.
Linolensyra fanns redan rikligt i algerna i urhavet.
Planktonätande fisk omvandlar linolensyran till EPA, eikosapentaensyra.
Det betyder att fettsyran har blivit långkedjad, men är fortfarande omega3.
Linolsyra finns i fröer, kärnor och nötter.
Alla djur och även vi själva kan förlänga den till den långkedjade fettsyran
AA, arakidonsyra.
Det är just de här animaliska långkedjade fettsyrorna EPA (omega3) och AA (omega6)
som vi använder och bl.a. omvandlar till eikosanoider.
Eikosanoider kan man säga är kraftfulla superhormoner som bl.a. styr
ämnesomsättningen, centrala nervsystemet, immunförsvaret, aptitregleringen, välbefinnandet, mm.
Det är så stort och viktigt så jag ska ta upp det i ett senare inlägg.
Våra cellmembran består av både EPA och AA.
Många menar att man ska få i sig lika mycket av båda fettsyrorna för optimal hälsa.
Om man utgår ifrån den här informationen så är det absolut enklaste sättet att få
i sig rätt mängd fettsyror genom att äta animaliska produkter.
På så sätt får man i sig fettsyrorna i rätt form.
Vi kan även i praktiken klara oss på växtfettsyror.
De måste dock omvandlas i kroppen och det är väldigt ineffektivt.
Att få den rätta kvoten blir också väldigt svårt.
Makrill ska vara den fisken som är mest rik på EPA, men det finns även i andra
feta fiskar.
Torskleverolja är en annan bra källa till EPA.
Jag ser till att äta något av dessa varje dag.
I kött finns omega6 i form av både linolsyra och arakidonsyra.
Mängden varierar väldigt men gris verkar innehålla mest.
Jag är helt övertygad om att jag får i mig tillräckligt med omega6 via det kött
jag äter och undviker växtfetter, fröer och nötter.
Undantagen är kokosfett och choklad någon gång ibland.
torsdag 15 maj 2014
TANKAR OM KETOGEN KOST
(repost från 15:e sep 2013)
Så här beskrivs ketogen kost enligt Wikipedia:
Ketogena dieter är en grupp av dieter som syftar till att ge hög fettförbränning.
Fettförbränningen visar sig genom uppkomsten av ketoner i blod och urin.
Grundprincipen är ett högt intag av fett, mycket lågt intag av kolhydrater och
tillräckligt intag av protein.
Om man söker på google så får man upp väldigt mycket om ketogen kost som
behandling av epilepsi.
Hjälp att gå ner i vikt och att man förr behandlade diabetes med ketogen kost
skrivs det också mycket om.
Det kanske mest intressanta just nu är forskning om ketogen kost vid cancer.
Nästan alla celler i kroppen kan tydligen ställa om sig och använda ketoner
istället för glukos som energi.
Cancerceller kan däremot bara använda glukos.
Genom att strypa tillförseln av glukos så "svälter" man cancercellerna....
Mer om detta tas upp i intervjun nedan.
Så här beskrivs ketogen kost enligt Wikipedia:
Ketogena dieter är en grupp av dieter som syftar till att ge hög fettförbränning.
Fettförbränningen visar sig genom uppkomsten av ketoner i blod och urin.
Grundprincipen är ett högt intag av fett, mycket lågt intag av kolhydrater och
tillräckligt intag av protein.
Om man söker på google så får man upp väldigt mycket om ketogen kost som
behandling av epilepsi.
Hjälp att gå ner i vikt och att man förr behandlade diabetes med ketogen kost
skrivs det också mycket om.
Det kanske mest intressanta just nu är forskning om ketogen kost vid cancer.
Nästan alla celler i kroppen kan tydligen ställa om sig och använda ketoner
istället för glukos som energi.
Cancerceller kan däremot bara använda glukos.
Genom att strypa tillförseln av glukos så "svälter" man cancercellerna....
Mer om detta tas upp i intervjun nedan.
En mycket intressant intervju med Dr. D'Agostino om ketogen kost.
I intervjun tas även ALS, Parkinson, Alzheimer, MS, mm upp som potentiella vinnare av kosten.
Det finns massor av olika dieter för att "bota" MS och jag har tagit upp några här.
Gemensamt för de flesta verkar vara att dra ner på kolhydrater (även om man inte
uttrycker det rakt ut).
Beroende på hur mycket frukt man väljer att äta så kan de vara ketogena.
Beroende på hur mycket frukt man väljer att äta så kan de vara ketogena.
Jag har ätit en ketogen kost i snart tre år nu.
Om man äter under 50g kolhydrater om dagen kan man nästan vara säker på att man
äter en ketogen kost (om man inte äter väldigt mycket protein).
Det finns inte en chans att kroppen kan klara sig på så lite energi så den måste börja
tillverka ketoner och gå över till fettförbränning.
Sedan finns det självklart en väldigt stor variation. En del klara upp mot 100g kolhydrater om dagen och kan ändå vara kvar i ketos, medan andra kanske måste dra ner nästan helt.
Ett för högt proteinintag eller för litet fettintag spelar självklart in.
Det gäller att hitta vad som är lagom för en själv.
onsdag 14 maj 2014
TANKAR OM GRÖNSAKER
(repost från 25:e sep 2013)
Jag såg den här föreläsningen av Dr. Georgia Ede för ett tag sedan och hon har
fått mig att tänka om vad gäller grönsaker.
När jag följde the Wahlsprotocol så åt jag väldigt stora mängder av grönsaker.
Jag tyckte det blev väldigt mycket mat och jag fick lov att äta stora portioner
flera gånger per dag för att få i mig allt.
Det jag har gjort nu är att ta Dr. Wahls information om vilka vitaminer och mineraler
som är extra viktiga för oss med MS och ser till att få i mig dem via kött, fisk
och äggulor istället.
Jag följer alltså Dr. Wahls grundtanke fortfarande men utgår inte från grönsaker.
De få grönsakerna jag äter är "frukter" som t.e.x. avokado, zuccini, paprika, pumpa, oliver, mm.
Jag äter även babyspenat.
Det är mycket lättare på det här sättet och få i sig alla näringsämnena.
Jag äter två normalstora måltider per dag och får i mig mycket mer näring än innan.
Det enda jag inte får i mig tillräckligt via kött, fisk och äggulor är C -vitamin.
I lax finns det något milligram och i gräsbetat kött finns antagligen lite.
Men en liten bit paprika om dagen löser det lätt!
Jag såg den här föreläsningen av Dr. Georgia Ede för ett tag sedan och hon har
fått mig att tänka om vad gäller grönsaker.
Dr. Ede har ett väldigt enkelt tankesätt.
I roten finns all näring växten behöver och därför också mest växtgift.
Växten klarar sig inte utan sina rötter.
Stammen och själva "kroppen" på växten behövs för att transportera vatten och
näring och är heller inget som växten vill bli av med.
Bladen behövs för fotosyntesen och är väldigt viktiga, men att bli av med lite blad
är inte så farligt för växten. Den kan alltid tillverka nya.
Frukten är den ätliga delen av växten.
När jag följde the Wahlsprotocol så åt jag väldigt stora mängder av grönsaker.
Jag tyckte det blev väldigt mycket mat och jag fick lov att äta stora portioner
flera gånger per dag för att få i mig allt.
Det jag har gjort nu är att ta Dr. Wahls information om vilka vitaminer och mineraler
som är extra viktiga för oss med MS och ser till att få i mig dem via kött, fisk
och äggulor istället.
Jag följer alltså Dr. Wahls grundtanke fortfarande men utgår inte från grönsaker.
De få grönsakerna jag äter är "frukter" som t.e.x. avokado, zuccini, paprika, pumpa, oliver, mm.
Jag äter även babyspenat.
Det är mycket lättare på det här sättet och få i sig alla näringsämnena.
Jag äter två normalstora måltider per dag och får i mig mycket mer näring än innan.
Det enda jag inte får i mig tillräckligt via kött, fisk och äggulor är C -vitamin.
I lax finns det något milligram och i gräsbetat kött finns antagligen lite.
Men en liten bit paprika om dagen löser det lätt!
måndag 12 maj 2014
TANKAR OM METABOLT SYNDROM
(repost från 13:e dec 2012)
Jag har antagligen lidit av metabolt syndrom, men det har uttryckt sig i min MS.
Uppmärksamma att jag skriver "har". Jag tror nämligen att jag har hittat ut ur det och fått rätt på mina hormoner igen.
Jag ska självklart förklara mer vad jag menar med detta.
Men först. Vad är metabolt syndrom?
För att förenkela vad metabolt syndrom är så kan man säga "hormonellt kaos".
Metabolt syndrom kallas även för den västerländska sjukan.
Vi i väst äter väldigt mycket socker och vitt mjöl, vilket människan inte har ätit under 99,9 % av våran utveckling.
Det gör att vi ständigt pumpar ut för mycket socker i blodet.
Eftersom socker i blodet är giftigt och kroppens sätt att ta hand om det är att producera Insulin, så får blodet en alldeles för hög koncentration av hormonet Insulin.
Men Insulin är bara ett av många hormoner som frisätts.
Felaktiga hormonnivåer kan i längden ge alla möjliga störningar.
Men vad kan det ge för sjukdomar?
De vanligaste är:
- diabetes
- övervikt
- högt blodtryck
- hjärt- kärlsjukdomar
vilket alla ökar lavinartat i väst. De är relativt enkla att forska på och är mätbara.
Många är även övertygade att:
- cancer
- demens
är ett resultat an metabolt sydrom. Eftersom det tar längre tid att utveckla dessa sjukdomar så blir det mycket mer komplicerat att forska och studera dem.
Även sjukdomar som:
- fettlever
- gallbesvär
- PCOS (Polycystiskt ovariesyndrom)
- gikt
- autoimmuna sjukdomar
är vanliga vid metabolt syndrom.
Det är här, under autoimmuna sjukdomar, som jag kommer in.
Teorin är att min felaktiga kost har orsakat hormonell obalans, som i sin tur har gett inflammationer och div. påfrestningar på kroppen. Sedan har jag " MS -genen" som gjort att jag utvecklat MS.
Det som är mest spännande/ oroväckande är att om jag inte haft denna "MS -gen" så kunde jag lika gärna blivit överviktig eller fått cancer. Om man tänker ett steg till så har jag antagligen större risk att utveckla de övriga sjukdomarna också.
Men nu har jag som sagt brutit detta och ser till att äta bra. Jag äter i stort sett inget som höjer blodsockret längre och kan inte tänka mig att jag har något metabolt syndrom längre.
Min Ms har jag däremot fortfarande kvar men vem vet vad som kan repareras framöver.
Det är bara att fortsätta äta så bra jag kan och låta tiden ha sin gång.
Dr Robert Lustig har gjort en väldigt bra serie i sju delar, där han bla. tar upp det metabola syndromet. Han inriktar sig främst på fetma men tar även upp mycket annat nyttigt.
Länk till den första delen: http://www.youtube.com/watch?v=h0zD1gj0pXk
Jag har antagligen lidit av metabolt syndrom, men det har uttryckt sig i min MS.
Uppmärksamma att jag skriver "har". Jag tror nämligen att jag har hittat ut ur det och fått rätt på mina hormoner igen.
Jag ska självklart förklara mer vad jag menar med detta.
Men först. Vad är metabolt syndrom?
För att förenkela vad metabolt syndrom är så kan man säga "hormonellt kaos".
Metabolt syndrom kallas även för den västerländska sjukan.
Vi i väst äter väldigt mycket socker och vitt mjöl, vilket människan inte har ätit under 99,9 % av våran utveckling.
Det gör att vi ständigt pumpar ut för mycket socker i blodet.
Eftersom socker i blodet är giftigt och kroppens sätt att ta hand om det är att producera Insulin, så får blodet en alldeles för hög koncentration av hormonet Insulin.
Men Insulin är bara ett av många hormoner som frisätts.
Felaktiga hormonnivåer kan i längden ge alla möjliga störningar.
Men vad kan det ge för sjukdomar?
De vanligaste är:
- diabetes
- övervikt
- högt blodtryck
- hjärt- kärlsjukdomar
vilket alla ökar lavinartat i väst. De är relativt enkla att forska på och är mätbara.
Många är även övertygade att:
- cancer
- demens
är ett resultat an metabolt sydrom. Eftersom det tar längre tid att utveckla dessa sjukdomar så blir det mycket mer komplicerat att forska och studera dem.
Även sjukdomar som:
- fettlever
- gallbesvär
- PCOS (Polycystiskt ovariesyndrom)
- gikt
- autoimmuna sjukdomar
är vanliga vid metabolt syndrom.
Det är här, under autoimmuna sjukdomar, som jag kommer in.
Teorin är att min felaktiga kost har orsakat hormonell obalans, som i sin tur har gett inflammationer och div. påfrestningar på kroppen. Sedan har jag " MS -genen" som gjort att jag utvecklat MS.
Det som är mest spännande/ oroväckande är att om jag inte haft denna "MS -gen" så kunde jag lika gärna blivit överviktig eller fått cancer. Om man tänker ett steg till så har jag antagligen större risk att utveckla de övriga sjukdomarna också.
Men nu har jag som sagt brutit detta och ser till att äta bra. Jag äter i stort sett inget som höjer blodsockret längre och kan inte tänka mig att jag har något metabolt syndrom längre.
Min Ms har jag däremot fortfarande kvar men vem vet vad som kan repareras framöver.
Det är bara att fortsätta äta så bra jag kan och låta tiden ha sin gång.
Dr Robert Lustig har gjort en väldigt bra serie i sju delar, där han bla. tar upp det metabola syndromet. Han inriktar sig främst på fetma men tar även upp mycket annat nyttigt.
Länk till den första delen: http://www.youtube.com/watch?v=h0zD1gj0pXk
lördag 10 maj 2014
VAD MENAS MED AUTOIMMUNA SJUKDOMAR?
(repost från 6:e maj 2013)
Autoimmunitet betyder immunförsvatets skadliga angrepp på kroppens egna vävnad.
Autoimmuniteten verkar både ha ärftliga och miljömässiga orsaker, dvs att personen har en medfödd benägenhet att reagera autoimmunt men det krävs som regel vissa yttre faktorer för att det ska inträffa.
Vid autoimmunitet bildas antikroppar mot den egna kroppen. Hur det går till råder det delade meningar om. Inom sjukvården säger man att man helt enkelt inte vet.
En möjlig orsak är Moleculär Mimicry. Det innebär att immunförsvaret reagerar mot ett ämne som har strukturer liknande kroppens egna, och av misstag angriper de kroppsegna vävnaderna.
Orsaken till MS blir väldigt logisk med förklaringen Molekulär Mimicry.
Man har t.o.m. hittat ett protein som heter Lektin. Lektin är så likt Myelin så om det kommer i kontakt med vårat immunförsvar så kan det lätt ta fel och börja angripa
Myelinet istället.
Vanliga autoimmuna sjukdomar är:
- celiaki (glutenintolerans)
- typ1 diabetes
- psoriasis
- reumatiod artrit (ledgångsreumatism)
- struma
- SLE
Men det finns många fler. Här finns en lista på 40 st.
Om man har många av dessa sjukdomarna i sin släkt så borde man ha en större
benägenhet att utveckla en autoimmun sjukdom, med tanke på det verkar finnas
ärftliga faktorer.
Hur forskningen lyder vet jag inte.
Min läkare förklarade för mig att även om man har en autoimmun sjukdom så finns det ingen forskning som stöder att man skulle ha större risk att utveckla någon annan sorts autoimmun sjukdom.
Det trodde man tydligen förr, men man har inte hittat några bevis.
Jag har däremot stött på många i olika forum här på nätet som har haft flera
autoimmuna sjukdomar.
Celiaki, diabetes och struma verkar vara vanligt hos personer med MS.
Det är bara min uppfattning.
Men som så mycket annat - finns det ingen forskning på det så är det bara inte så...
Autoimmunitet betyder immunförsvatets skadliga angrepp på kroppens egna vävnad.
Autoimmuniteten verkar både ha ärftliga och miljömässiga orsaker, dvs att personen har en medfödd benägenhet att reagera autoimmunt men det krävs som regel vissa yttre faktorer för att det ska inträffa.
Vid autoimmunitet bildas antikroppar mot den egna kroppen. Hur det går till råder det delade meningar om. Inom sjukvården säger man att man helt enkelt inte vet.
En möjlig orsak är Moleculär Mimicry. Det innebär att immunförsvaret reagerar mot ett ämne som har strukturer liknande kroppens egna, och av misstag angriper de kroppsegna vävnaderna.
Orsaken till MS blir väldigt logisk med förklaringen Molekulär Mimicry.
Man har t.o.m. hittat ett protein som heter Lektin. Lektin är så likt Myelin så om det kommer i kontakt med vårat immunförsvar så kan det lätt ta fel och börja angripa
Myelinet istället.
Vanliga autoimmuna sjukdomar är:
- celiaki (glutenintolerans)
- typ1 diabetes
- psoriasis
- reumatiod artrit (ledgångsreumatism)
- struma
- SLE
Men det finns många fler. Här finns en lista på 40 st.
Om man har många av dessa sjukdomarna i sin släkt så borde man ha en större
benägenhet att utveckla en autoimmun sjukdom, med tanke på det verkar finnas
ärftliga faktorer.
Hur forskningen lyder vet jag inte.
Min läkare förklarade för mig att även om man har en autoimmun sjukdom så finns det ingen forskning som stöder att man skulle ha större risk att utveckla någon annan sorts autoimmun sjukdom.
Det trodde man tydligen förr, men man har inte hittat några bevis.
Jag har däremot stött på många i olika forum här på nätet som har haft flera
autoimmuna sjukdomar.
Celiaki, diabetes och struma verkar vara vanligt hos personer med MS.
Det är bara min uppfattning.
Men som så mycket annat - finns det ingen forskning på det så är det bara inte så...
torsdag 8 maj 2014
VAD ÄR LEAKY GUT?
(repost från 10:e maj 2013)
Det här ämnet är väldigt stort och krångligt.
The official definition of Leaky Gut Syndrome is an increase in permeability of the intestinal mucosa to luminal macromolecules, antigens, and toxins associated with inflammatory degenerative and/ or atrophic mucosa or lining.
Mer info på leakygut.co.uk
Det finns inte mycket om Leaky gut på svenska, men det kallas för läckande tarm.
Det ordet låter som något helt annat så jag håller mig till Leaky gut.
Med en enklare förklaring betyder Leaky gut att det uppstår sprickor mellan cellerna i tarmväggen som gör att bakterier, gifter, matpartiklar, mm kan läcka ut i blodet.
Men hur uppstår det?
Man har inte kunnat fastsälla någon specifik orsak till Leaky gut.
Det verkar finnas många faktorer som spelar in och här är några:
- alkohol
- stress
- allergier
- näringsfattig kost
- glutenintolerans (celiaki)
- svamp (candida)
- läkemedel
Vid Leaky gut blir tarmslemhinnan inflammerad och tarmluddet förstörs.
Det är i första hand de små mikrovilli som inte kan producera tillräckligt med
enzymer för en hälsosam matsmältning och absorption av näringsämnen.
enzymer för en hälsosam matsmältning och absorption av näringsämnen.
Inflammationen gör också att bindningarna mellan cellerna i slemhinnan blir klena
och uttänjda. Det gör att större partiklar, som t.ex. osmält mat, kan passera igenom
och ta sig in till blodet.
och ta sig in till blodet.
Immunförsvaret tvings göra antikroppar för att bekämpa de okända ämnena.
Samtidigt bildas giftiga oxidanter som kan ge allergiska reaktioner och mer
inflammationer i kroppen.
Det här händer tydligen alla, men för de flesta går läckaget över snabbt.
Även de korta perioderna som tarmen står öppen kan påverka oss och man vet inte
vad det gör för den långsiktiga hälsan.
D -vitamin har tydligen visat sig spela en stor roll för att förstärka bindningarna mellan
cellerna i tarmväggen.
Om man har en hög D -vitamin halt i blodet borde man ha mindre risk att utveckla
Leaky gut och antagligen även lättare att läka (bara en tanke).
Att utesluta gluten är annars det mest effektiva för att läka eller förebygga Leaky gut.
Det här händer tydligen alla, men för de flesta går läckaget över snabbt.
Även de korta perioderna som tarmen står öppen kan påverka oss och man vet inte
vad det gör för den långsiktiga hälsan.
D -vitamin har tydligen visat sig spela en stor roll för att förstärka bindningarna mellan
cellerna i tarmväggen.
Om man har en hög D -vitamin halt i blodet borde man ha mindre risk att utveckla
Leaky gut och antagligen även lättare att läka (bara en tanke).
Att utesluta gluten är annars det mest effektiva för att läka eller förebygga Leaky gut.
Här finns en kort informativ video om Leaky gut:
Det här ämnet är väldigt stort och krångligt.
Jag har försökt sammanfatta det jag har hittat och hur jag uppfattar det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)