OBALANS I EIKOSANOIDERNA OCH MS?

Jag har tidigare skrivit om "det metabola syndromet".
Om man går efter den teorin så kan hormonell obalans orsaka en mängd
sjukdomar, där bland MS.

När man läser lite mer om eikosanoider så förstår man hur.
Eikosanoider beskrivs som kraftfulla superhormoner eller hormonliknande signalsubstanser.
Det jag har fått fram ska jag försöka skriva ner lite kortfattat.
Det är inte lätt.

En kul parantes är att Nobelpriset i medicin gick 1982 till svenskarna Sune Bergström, Bengt Samuelsson och engelsmannen John Vane för sin forskning om eikosanoider.
Den första eikosanoiden (prostaglandin) upptäcktes redan 1936 av svensken Ulf von Euler.

Det finns minst 100 sorters olika eikosanoider.
Som jag skrev i förra inlägget består de av animaliska långkedjade fettsyror.
EPA (animaliskt omega3) och AA (animaliskt omega6) är basen.
De måste vara i balans.

I "Födan vi är anpassade till" av Jenny Reimers har jag hittat en enkel förklaring.
Där pratar man om två huvudsakliga grupper, eller motpoler,
"underhållsgruppen" och "katastrofskyddsgruppen".

Underhållsgruppen
- bidrar till att hålla oss friska, pigga och aktiva.
- styrs av EPA (animaliskt omega3).

Katastrofskyddsgruppen
- gör så att vi kan stå emot skador och stora kroppsliga och mentala påfrestningar
  och för att klara svält.
- styrs av AA (animaliskt omega6).

Det ska fungera så att "underhållsgruppen" ska arbeta med underhåll, uppbyggnad och
utveckling och "katastrofskyddsgruppen" ska kunna kopplas in under kortare perioder
när den behövs.

Tyvärr gör för mycket omega6 i kosten , stress, mm att "katastrofskyddsgruppen" får
arbeta för jämnan. Det gör i sin tur att "underhållsgruppen" aldrig får tid att göra
sitt jobb.

Obalansen kan driva oss till sjukdomar, de s.k. vällevnadssjukdomarna
som man nu börjar kalla "det metabola syndromet".
MS kan räknas som en av dem.

Vad kan man göra för att komma i balans?

1. Dra ner på kolhydratrik mat
- Mycket kolhydrater i kosten skapar mycket insulin i kroppen.
  Insulin och glukagon ska vara i balans annars kopplas "katastrofskyddsgruppen" in.

2. Dra ner på vegetabiliska fetter
- Många får i sig alldeles för mycket omega6 vilket gör att "katastrofskyddsgruppen"
  får övertaget i kroppen.
- Även för stor konsumtion av ALA (vegetabiliskt omega3) kan störa produktionen.

3. Stressa ner och sov bra
- Stresshormonerna adrenalin och kortisol påverkar också "katastrofskyddsgruppen".


 

TANKAR OM OMEGA3 / OMEGA6 FETTER

Det är så enkelt att tänka att omega3 är bra och omega6 är dåligt.
Men så enkelt är det såklart inte.

Det är lättare om man tar det från grunden.
Jag läser just nu "Födan vi är anpassade till" av Jenny Reimers.
Hon tar upp mycket tänkvärt.

Linolensyra (omega3) och linolsyra (omega6) kan man säga är grunden.
De är kortare fleromättade växtfettsyror.

Linolensyra fanns redan rikligt i algerna i urhavet.
Planktonätande fisk omvandlar linolensyran till EPA, eikosapentaensyra.
Det betyder att fettsyran har blivit långkedjad, men är fortfarande omega3.

Linolsyra finns i fröer, kärnor och nötter.
Alla djur och även vi själva kan förlänga den till den långkedjade fettsyran
AA, arakidonsyra.

Det är just de här animaliska långkedjade fettsyrorna EPA (omega3) och AA (omega6) som vi använder och bl.a. omvandlar till eikosanoider.
Eikosanoider kan man säga är kraftfulla superhormoner som bl.a. styr ämnesomsättningen, centala nervsystemet, immunförsvaret, aptitregleringen, välbefinnandet, mm.
Det är så stort och viktigt så jag ska ta upp det i ett senare inlägg.
Våra cellmembraner består även av både EPA och AA.
Många menar att man ska få i sig lika mycket av båda fettsyrorna för optimal hälsa.

Om man utgår ifrån den här informationen så är det absolut enklaste sättet att få i sig
rätt mängd fettsyror genom att äta animaliska produkter.
På så sätt får man i sig fettsyrorna i rätt form.
Vi kan även i praktiken klara oss på växtfettsyror. De måste dock omvandlas i kroppen
och det är väldigt inneffekivt. Att få den rätta kvoten blir också väldigt svårt.

Makrill ska vara den fisken som är mest rik på EPA, men det finns även i andra feta fiskar.
Torskleverolja är en annan bra källa till EPA.
Jag ser till att äta något av dessa varje dag.
 
I kött finns omega6 i form av både linolsyra och arakidonsyra.
Mängden varierar väldigt men gris verkar innehålla mest.
Jag är helt övertygad om att jag får i mig tillräckligt via det kött jag äter och undviker
växtfetter, fröer och nötter.
Undantagen är kokosfett och choklad någon gång ibland.

KUNG GUSTAF

Jag äter väldigt mycket makrill på burk.
På senare tid har jag även fått upp ögonen för sardiner.

Kung Gustafs lättrökta sardiner kommer jag t.o.m. ihåg från när jag vad liten.
Då åt jag dem på en knäckemacka såklart.
Nu gör jag ofta en sallad på babyspetat, avokado, paprika och sardiner eller gör
en omelett med sardiner i eller till.

Sardiner innehåller mycket omega3 och vitaminerna A, D, och E.
De liknar makrill en hel del både i smak och näringsmässigt.
Men eftersom sardiner är så små så är filéerna hela och har skinnet kvar.
I skinn finns mycket näring!



TORSKLEVEROLJA

I Norge får tydligen alla barn fortfarande torskleverolja.
Så var det även i Sverige innan det ersattes av AD-droppar.
Idag har man dessutom tagit bort A-vitamin från dropparna och de har
blivit D-droppar istället.

D-vitamin är otroligt viktigt (har skrivit om det innan ) men torskleverolja
innehåller även A- och E-vitamin.
Torskleverolja är också extremt rik på omega3.
Till skillnad från vegetarisk omega3 (alpha-linoleic acid ,ALA) så innehåller
fiskleverolja eicosapentaenoic acid (EPA) och docohexaenoic acid (DHA).
EPA och DHA är den formen av omega 3 som kroppen använder.
ALA kan omvandlas av kroppen till EPA och DHA, men processen är väldigt ineffektiv.

  

Förutom extra D -vitamin över vintern så är torskleverolja det enda kostillskottet vi tar i vår familj numera.