JAG ÄR MED I SENASTE ALLT OM LCHF!

Ett nytt nummer av ALLT OM LCHF är ute nu och jag är med i en artikel.


Ett avsnitt handlar om hur LCHF kan hjälpa människor så mycket mer än att
bara gå ner i vikt.
Torbjörn har typ 2 diabetes och har med hjälp av LCHF kunnat sluta med all medicin.
Lotta var sjukskriven i 17 år p.g.a. sin fibromyalgi och har nu börjat jobba igen.
Och jag har blivit mycket bättre i min progressiva MS,
-från att knappt kunna gå till att träna crossfit.


Om ni inte har tillgång till tidningen så har jag skrivit ner artikeln här .

ÅTERBLICK 2014!

Hela 2014 kan sammanfattas med tre ord:
TRÄNING, TRÄNING och TRÄNING.

Första halvåret tränade jag styrketräning.
Jag skaffade ett medlemskap på ett helt vanligt gym med helt vanliga maskiner.
I början kunde jag knappt gå mellan maskinerna.
Särskilt när jag hade tränat benen så var jag extra vinglig.
Jag klarade ungefär av att göra tre övningar per pass och flera
set per övning var inte att tänka på.

Men för varje träningspass blev jag starkare och mer uthållig.
Jag kunde öka på i både vikter och repetitioner varje gång.
Det kändes som om jag bara behövde väcka upp kroppen
och hitta tillbaka till mina muskler igen.
De tre första månaderna la jag på mig ett helt kilo muskler.

När jag kände mig starkare övergav jag maskinerna och började använda
skivstång och hantlar i min träning.
Jag kände att jag fick använda hela kroppen på ett annat sätt,
även småmuskler och framför allt buken.
Balansen tränades också samtidigt.

På våren fick jag för mig att jag skulle börja träna Crossfit.
Mitt mål var då att träna så mycket jag kunde på mitt dåvarande gym och
försöka träna på en riktig box vid årsskiftet.
1:a Juli skrev jag in mig och sedan dess har det bara varit Cossfit.
För att berätta om den erfarenheten behöver jag ett helt inlägg,
som kommer länge fram.

I Augusti var jag med i en artikel i Expressen.
Jag fick en hel del mail och fick t.o.m chansen att föreläsa efter det.
Det är alltid roligt att kunna inspirera.

För att nämna något mer konkret jag har lärt mig i år så kan jag nu:
-göra squats (sätta mig på huk och resa mig igen)
-göra burpees (lägga mig på golvet och resa mig igen)
-göra 4 pullups
-stå på händer mot en vägg
I början av året var allt detta helt omöjligt!

GOTT NYTT ÅR!

MIN KOSTOMLÄGGNING

(repost från 4:e okt 2012)

Tänk om min oändliga MS- trötthet inte bara berodde på sjukdomen utan även på grund av vad jag åt.

Den spännande tanken fick jag för ca två år sedan när jag kom i kontakt med LCHF. Det hade hjälpt så många att gå ner i vikt och tom. bli friska från sin diabetes. Tänk om det kunde hjälpa mig att må lite bättre.

Det var när min sambos bror började att äta stenålderskost som jag började läsa på allt mer på internet. Han gick ner i vikt och såg starkare och friskare ut för varje gång man såg honom. Han var som en helt ny människa och blev tom. av med sin hemska astma.

Min sambo hade samtidigt väldiga matallergier och magproblem (IBS) och kunde äta allt färre saker.
Han fick andningsproblem, kände sig svag och sprang på toaletten tio gånger om dagen.
Han började med stenålderskost och åt bara kött, ägg, grönsaker, frukt och bär. Redan efter någon dag hade magen lugnat ner sig och han började känna sig allt friskare. Efter någon vecka kunde han äta saker han inte ätit på flera år, som ost, grädde, paprika, svamp, mm.

Då tyckte jag självklart att det var värt att testa. Tänk om det helt plötsligt fanns en chans att bli bättre.
Jag har sedan min MS diagnos bara fått höra att jag antagligen aldrig kommer att bli bättre, men om jag har tur så blir jag kanske inte sämre heller.

Så det var en väldigt spännande tanke.

Jag började att ta bort allt mjöl. 
Pasta, bröd, kakor, bullar och annat var väldigt lätt att ta bort när man vet vilken skada de gör för kroppen. Det var bara att tänka på hur blodsockret stiger, kärlen fräts sönder samt hur mycket mindre näring man kan ta upp pga. de avlagringar i tarmen de orsakar.

Jag drog ner på kolhydrater till ca 15g/ dag. De få kolhydraterna jag åt bestod av grönsaker, bär och nötter.
Det var också en enkel förändring när man förstod vilken skillnad det gjorde med blodsockret och belastningen på kroppen.

Istället för energin från kolhydrater gick jag nu över till att använda fett.
Det betydde att jag måste börja äta mycket mer fett. Det var inte en riktigt lika enkel omställning.
Jag har varit fettskrämd hela livet och är uppväxt på lättmjölk och margarin (alltså nästan inget fett alls). Jag kunde verkligen inte bara börja äta smör direkt ur paketet och bara tanken på en vit, sladdrig fettrand på köttet fick mig att kväljas.
Jag åt feta ostar, turkisk yoghurt, oliver, avokado, nötter, mm och det gick alldeles utmärkt. Jag blev mer och mer van med fett och idag är det inga problem att äta smör ur förpackningen, fläskkarré eller tom. benmärg.

Men hände det något då?
Ja, absolut. Jag fick mer och mer energi. Jag behövde inte längre gå och sova flera gånger om dagen och kunde vara med mer vid kvällsmat, läxor och nattning av barnen. Jag blev helt plötsligt mer delaktig i familjen, vilket var helt underbart.

För ett år sedan hörde jag talas om dr. Terry Wahls (se filmen under fliken föreläsningar) och hennes underbara historia om hur hon ätit sig frisk från sin MS.
Jag konstaterade att jag åt väldigt likt henne, men att jag behövde lägga till mycket mer grönsaker och sluta med mjölkprodukter.
Jag började att koncentrera mig på grönsakerna och i februari i år slutade jag helt med mjölkprodukter. 

Efter det utmanade jag mig själv att gå ut och gå mera och startade den här bloggen.

Det har gjort att jag förstår hur pass mycket bättre jag verkligen har blivit. Jag har fått något som går att mäta, istället för att bara lita på känslan.
I februari när jag började mina promenader så gick jag ca 2 -3 km åt gången. Jag blev väldigt slut och skakade i benen efteråt. 
Idag går jag ungefär en mil om dagen och har ändå energi över till annat. Jag tränar yoga hemma nästan varje dag och går till gymmet och styrketränar då och då.

Det är en stor förändring från att sova flera gånger per dag och sitta inne i flera veckor i sträck.

Jag har fått ett helt nytt liv igen helt enkelt.

TANKAR OM INTERMITTENT FASTA

(repost från 22:a april 2012)

Min sambo har länge tillämpat fasta. Han har då lagt in en 24 timmar lång fasta en gång i veckan. Något som jag också har intresserat mig för och provat på i olika former. Det har fungerat olika bra och jag hade inte riktigt bestämt mig om jag tyckte det var bra eller dåligt, tills nu. Jag har provat intermittent fasta i några månader och det har gått  jättebra. Bara man har en plan och vet exakt hur länge man ska fasta så går det mycket bättre. Man känner sig lugnare, lättare och blir fullständigt klar i huvudet. Det enda negativa är att man kan bli väldigt frusen, men att bädda ner sig med en filt och dricka te är inte helt fel.

Men vad är intermittent fasta?

Intermittent/periodisk fasta är en till flera kortare fasteperioder. Detta kan vara allt från en gång i månaden till flera gånger i veckan. Man får anpassa fastans längd och frekvens så den passar in i ens egen vardag. Det är viktigt att man bestämmer sig för exakt hur mycket och hur länge man ska fasta. Att göra ett schema kan underlätta. Man får självklart börja försiktigt och sedan trappa upp antalet gånger i veckan eller längden på fasteperioderna. Jag kommer att berätta hur jag gjort lite längre ner.

Men varför ska man fasta?

Ursprungsmänniskan hade varierad tillgång till mat. Överflöd av mat följdes av perioder av svält. I dag äter vi konstant i överflöd och svältperioderna kommer aldrig.
Den enda fasteperioden, som de flesta inte ens tänker på, är under natten när man sover. Då får kroppen tid att läka och reparera sig inför en ny dag. Men för att hjälpa kroppen lite ytterligare kan man införa lite längre fasteperioder så den verkligen hinner med att reparera sig. 

Det fasta gör för kroppen:

- får mer tid att reparera sig och bygga nya celler
- kan lättare kämpa emot inflammationer och infektioner
- ta hand om gifter och driva ut dem ur kroppen
( inget av det här kan man självklart kontrollera själv, men det låter logiskt)


Lite man måste tänka på innan man börjar att fasta:

- KOSTEN. 
Man måste först få ordning på kosten (ta bort socker- och stärkelserik mat) och se till att kroppen börjar använda fett som energi. Om man fortfarande är kolhydratdriven så får man ett svängande blodsocker och blir hungrig och grinig bara efter några timmar. Om kroppen däremot är fettdriven  så tar den energi från fettreserverna och man blir aldrig hungrig på samma sätt.
- MATINTAGET. 
Man måste vara extra noga med vad man äter innan och efter en fasteperiod. Om man ser till att få i sig alla vitaminer, mineraler, antioxidanter mm. och äter bra protein och mycket fett så kommer kroppen vara nöjd under fastan. Annars kommer man självklart vara hungrig ändå och ha det svårt att klara fastan.
- SCHEMALÄGG. 
Det är viktigt att ställa sig in på hur länge man ska fasta. Om man vet exakt när och vad man ska äta när man bryter fastan så blir det mycket enklare.


Jag har genomfört min intermittenta fasta i olika steg. Jag började för några månader sedan och har trappat upp sakta. 

En lång natts sömn
Det första jag gjorde var att se till att sova ordentligt på nätterna. Om man slutar att äta några timmar innan läggdags och sedan sover länge så har man en bra fasteperiod att börja med.
Fasta 10-12 timmar

Flytta fram frukosten några timmar
Vi går upp 6:30 varje morgon under veckan för att barnen ska till skolan. Jag behöver egentligen inte äta något så tidigt utan brukar bara göra det av vana. Att flytta fram frukosten några timmar och gå upp och göra frukost bara till barnen, var jätte skönt. Efter att de gått till skolan så kunde jag sitta i lugn och ro och äta min frukost.
Fasta ca 14 timmar

Sen frukost eller brunch på helgen
Bara något så enkelt som en sovmorgon eller att gå ut och gå innan frukost gör att man fastar längre. Om man ser till att inte äta allt för sent kvällen innan och tar en brunch vid 11 tiden på förmiddagen så har man fått en bra fasteperiod.
Fasta ca 15 timmar

Hoppa över frukosten
Om man hoppar över frukosten så börjar man komma in på en lite längre fasteperiod. Det är nu det blir viktigare att ställa in sig på hur länge man ska fasta och bestämma ett klockslag när man ska avbryta (och helst vad man ska äta också). Det är så här långt jag har kommit och det har gått förvånandsvärt bra.
Fasta 16-18 timmar


Den här veckan som gått har jag hoppat över frukosten måndag - torsdag och alltså fastat fyra 17- timmars perioder. Det gick väldigt bra och frukosten på fredagen kändes helt onödig. På helgen tog vi dessutom sovmorgon på lördagen (fasta 14 timmar).

Jag vet inte om jag ska trappa upp fastandet något mer. Jag kommer stanna ungefär på den här nivån ett bra tag till i alla fall. Men det kanske blir någon 24- timmars fasta längre fram, bara för att prova och jämföra.

Men kan det inte vara skadligt för kroppen utan mat?

Det finns massor med teorier om hur länge man kan klara sig utan mat och när musklerna börjar brytas ner. Jag har hittat massa olika svar på detta men upp till 37 timmar verkar vara helt utan fara. Man måste självklart känna efter själv och fasta ska inte vara hunger och lidande, utan kännas bra.


Här finns en uppdatering efter ganska precis ett år med intermittent fasta.